Om

Hej.
Jag och min sambo är ofrivilligtbarnlösa. Jag lider av PCOS. Hela resan från första telefonsamtalet till slutresultatet delar jag med mig av här.

För mig fungerar detta som en dagbok, en slags terapi, att få skriva av sig.

Vi varit ett par sedan julen 2008. Han är min partner in crime och det här har fört oss närmare varann ❤ även om det börjar bli påfrestningar i skarvarna efter allt vi gått igenom MF, MA, lungemboli för att nämna lite.

Å hoppet å tron på att det kommer att lyckas har svalnat av om det ens finns en gnutta kvar. Nån dag kanske, eller också inte.

Presentation

Senaste inlägg

  • Hej igen.2017-07-25
    Gav upp nästan allt. Ju mer tiden gick ju ondare gj...
  • Ensamhet i barnlösbubblan2016-10-27
    Ja så kännes det här. Ändå in i hjärtat. Så min...
  • Nytt liv i sikte?2016-10-20
    Ja jag vet inte..men har ju tappat hela hoppet å tron...
  • Tjolavipp å spy ur sig lite2016-10-04
    Det gör ont i mig att läsa om allas er lycka. Men vi...
  • Fly2016-08-28
    Det är så mkt babyboom i min värld nu under augusti...

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Gratis blogg!
Enkelt och snabbt!
Helt på svenska!
Gratis blogg!

Visar inlägg från februari 2014

Tillbaka till bloggens startsida

Vecka hit å vecka dit!

Blev inget akut besök, ville inte sitta sär själv å gick inte med de planerade sällskapet så fick vara. Utan gör som dem på MVC å GYN sa, räkna från senaste mensen. En diff på en månad var inte mycket sa dem. Så, räknar från 27e november, med en menscykel på 56 dar (hade mens 3 ggr med den cykeln under hösten. Så är 9+0, å beräknat datum blir då 19 september. 


Sen ang firandet av svärmor med den förbjudna smörgåstårtan..blir att skylla på magkatarr å be om en macka. Sen kanske vi blir kvar till sist å berättar endast för svärmor/svärfar. Vi skulle prata om de sambon å jag när han kommer hem från huvudstaden. Om vi/han är redo att berätta för dem, det får han bestämma. 


Just nu känner jag mig rätt så pluffsig. Tuttarna är oförändrade, men har D så är bara skönt! Magen har alltid haft en "hormonlimpa" från naveln å neråt men tycker hela magen mjuknat till ordentligt. Å ansiktet. Äter dock inte så dåligt alls. Är väl frukosten som varit värst. Ätit bröd, smaksatt fil å kellogs specialK..Massa socker! Sen ätit pasta, potatis å ris sen jul vilket jag inte ätit förut. Hade en PT förra våren å gick ner 10kg. Tror jag gått upp nästan dem igen å nu lite extra pluffs. Jaja! Hemskt att tänka så men vikten har alltid varit jobbig, platt mage var bara att ge upp förut. I gymnasiet red jag å slet men limpan på magen var alltid där, gick aldrig bort. Men för övrigt så var man nöjd. Nu har jag iof värsta boobsen som jag älskar! Blir bra de här, bara se upp lite på vägen å sen långa vagnspromenader + att jag har ett stall att sköta. 

Tänk att få promenera dit, knytet sover i vagnen..jag mockar å grejar å njuter av livet, så som jag alltid drömt om. Barnvagnen står i stallgången å livet är som bäst! 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Inskrivning bokat..

Ja, efter en hemskt samtal med MVC där jag förklarade läget med att jag inte visste om jag är i v 3-4 eller v 12-13 så bokades iaf en tid, 27/2 då ska jag dit på inskrivning. 

Ringde sedan till GYN, ville göra ett UL men nu som gravid var jag inte välkommen längre till dem utan det blir i v 18 som jag får göra ett VUL. Men när är jag i v 18 då?? Innan då har jag blivit informerad över att jag kommer göra lite extra koll/er men eftersom de blev naturligt nu då så är jag helt problemfri? Nä, imorgon åker jag in akut å så går jag inte därifrån förns dem gjort ett UL. Jag vill ju ha lite koll på när man gått över första trimestern. Sen är ska vi fira min svärmor på söndag, är jag i tidigt skede så stannar jag hemma för ingen lust att berätta då, å kan inte komma hur jag annars skulle säga nej till smörgåstårtan. Älskar ju sånt! 


Gjorde iaf ett test med veckoindikator som syster köpte, minst v 5 iaf.  😍 Dem visar ju inte längre än så! Grät ikväll påväg till stallet. Men var enbart lyckotårar. Tänk, den stunden jag drömt om i så många år, intensivt senaste 5..är här. Under en månad släppte jag på panik, ångest, grubblerier å bara kopplade av som vilken skröna som helst. Men de hjälpte! Om de så var årets ÄL så föll alla bitar på plats. Eller så har sambon superstålmannensimmare! 

 


0 kommentarer | Skriv en kommentar

This is it

Om mindre än 1 timme ska jag berätta för sambon. Tagit 3 tester som visat samma.. Alldeles skakig. Hoppas så att de hemtrevligt och att allt står rätt till därinne bara ❤ återstår att se. 


Fattar fortfarande inget. Chockad. Vad ska inte han bli då. 



Nånting är galet..eller kanske inte ska man väl säga. Vad sjutton hände??

Idag fick jag hem mina ÄLstickor och gravtest. Härligt när det går fort! Var så sugen på att ta en ÄLsticka då jag känt så mkt konstigt. Kontrollstrecket visade att testet fungerade..men inget mer streck. Ville också ta ett gravtest..kan ju omöjligen vara positivt. Doppade i 15 sec å såg hur kontrollatrecket tog plats. Flödet ökade längs stickan.."Nä inget här heller" tänkte jag. Men så poff! Ett starkt tydligt streck trädde fram!! Fanns nu 1 för att visa att testet fungerade, å 1 minst lika tydligt som visa..positivt. 


Är i chock. Vad fan hände. Nog för att jag känner mig annorlunda, kissat på nätterna senaste veckorna, galet sugen på grapefrukt, kroppsliga förändringar men...va fan. 


Så i skrivande stund är jag alltså positiv...tror knappt det är sant. Ska ta ett till om några dar. Hur kommer sambon reagera när jag berättar när han kommer hem ikväll?? Man ska absolut inte ropa hej än..gör det nog inte heller för så i chock. Vad sjutton hände??!

Tester

Imorse beställde jag 7 ÄL-tester och 4 graviditetstester. Enkla stickor som säger jag eller nej. Inga sådana dyra exemplar som visar glad eller ledsen gubbe. Hur långt gången man är osv. Utan enkla stickor. Lär ju ruinera mig på sånt så lika bra att beställa!


Nånting händer i min kropp. Nånting annorlunda kan jag känna. Antingen kokar de där inne och bildadas ÄL, eller så växer något, eller så är jag skengravid eller också i klimakteriet!

Har: Vallningar, vaknar sjöblöt varje-var 3e natt, stickningar å hugg (har jag ofta) gaser, (som fan) förändrade flytningar, galet sug på grapefrukt, ökad acne, svullen mage å gråter (inget snyft utan bölar) till de mesta! Såg någon gullig reklam om nån hundvalp å hästar=kört! Är något fint eller vackert så kan jag inte hålla tillbaka tårarna. Är en känslomänniska men detta är galet.


Med tanke på all tid allt ska ta så vore de underbart om de hände själv, så som det ska gå till. Kanske lite positivt tänkande å inställning under dec-jan (nästan hela jan;) ) gjorde susen efter år av ångest och panik. Den biten rasade verkligen från mina axlar efter att sambon och jag tog första steget och skickade in hälsodeklarationen. 


Fick iaf mail på fm att de var skickat, hoppas de kommer imorgon! Då kommer även min älskade underbara sambo hem efter en veckas jobb i huvudstaden ❤ och på fredag ska vi bo på hotell. 3 rätters och frukostbuffe! Jag har ordnat hästvakt så är fri fredagkväll å lördagsmorgon! Vi ska ägna oss bara åt varann. Älskar dig så mycket!❤

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Nyare inlägg