Om

Hej.
Jag och min sambo är ofrivilligtbarnlösa. Jag lider av PCOS. Hela resan från första telefonsamtalet till slutresultatet delar jag med mig av här.

För mig fungerar detta som en dagbok, en slags terapi, att få skriva av sig.

Vi varit ett par sedan julen 2008. Han är min partner in crime och det här har fört oss närmare varann ❤ även om det börjar bli påfrestningar i skarvarna efter allt vi gått igenom MF, MA, lungemboli för att nämna lite.

Å hoppet å tron på att det kommer att lyckas har svalnat av om det ens finns en gnutta kvar. Nån dag kanske, eller också inte.

Presentation

Senaste inlägg

  • Hej igen.2017-07-25
    Gav upp nästan allt. Ju mer tiden gick ju ondare gj...
  • Ensamhet i barnlösbubblan2016-10-27
    Ja så kännes det här. Ändå in i hjärtat. Så min...
  • Nytt liv i sikte?2016-10-20
    Ja jag vet inte..men har ju tappat hela hoppet å tron...
  • Tjolavipp å spy ur sig lite2016-10-04
    Det gör ont i mig att läsa om allas er lycka. Men vi...
  • Fly2016-08-28
    Det är så mkt babyboom i min värld nu under augusti...

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Reklamfri blogg!
Skapa en egen blogg utan krångel eller teknisk kunskap.
Skapa bloggen nu!

Visar inlägg från december 2014

Tillbaka till bloggens startsida

kroppen jobbar på

Då får vi se då. Igår tog jag sista tabletten. Haft massa flytningar,v(ursäkta) men de känns ibland som de rinner vilket de typ gör. Ursh! Men är som sig bör då de är jättebra. 

Känner mig inte nedstämd å ledsen än sådär. Få se när de slår till eller om de är lungt när kroppen fått vila ut å inte jobbat järnet.


Men annars har jag massa acne å ont i äggstockarna som de varit innan. Så visst blir de ÄL på denna vända, de känns liksom i kroppen hur den jobbar för det. Å allt blir runt jul. Vi ska sova hos mina föräldrar då, få se om vi blir ensamma nångång annars får vi ta bilen ut i skogen! 


Blev ju gravid vid den här tiden för 1 år sen, en favorit i repris? 

CD 5

Då ger vi oss in i skiten igen nu. Bara ladda upp med näsdukar överallt, i köket, i sovrummet, i bilarna, i stallet...

Ett piller pergotime å ett piller folsyra som vanligt. Vet inte hur länge jag ätit folsyra.. 


 


Ett steg närmre ivf...

Bara i drömmarnas värld..

"Inatt kom hon, vårat nästan onåbara mirakel My. Efter en provförlossning som slutade i kejsarsnitt. 49cm å 3150g. Jag är omtöcknad å fy fan så lycklig." 

Så skrev jag på bloggen. De va den drömmen de, somna om tack? Fort gick de i drömmarnas värld, igår natt plussade jag. 

Tecken på att kroppen å huvudet börjar gå på högvarv?? 


Vi har sovmorgon jag å sambon. Jag är klarvaken å kl är 04.53

Nu så..

..imorgon börjar jag med provera. Kan inte skjuta upp det mer. Men precis som alla andra i min närhet så har de varit skönt med mitt vanliga jag. 

Det är bara dyka in i skiten igen så kommer vi ivfn närmare, fast då måste jag nog bosätta mig på en öde jävla ö under den tiden ;) 

ångest..

Börjar bli sänkt igen. Ångesten inför att fylla kroppen med hormoner kommer krypande. Att åter igen inta en person som inte är jag. 


Har en syster som gått in i väggen så jag måste finnas där för hennes barn, en annan ligger på sjukan å inväntar svar på vad hon drabbats av. 


Jaja, de måste gå ändå. Jag har haft min paus nu, ögonen har fått vila från alla tårar. Dags att hoppa upp i sadeln igen. 2 omgångar pergotime först å sen väntar innan ivf. Livrädd för ivf. Men tror de är enda sättet även om jag inte kommer fungera alls då..hoppas dem få nära jag har kvar förstår att jag kommer tillbaka, den jag är kommer tillbaka eftersom jag kommer förvandlas till någon jag inte är. 

Nyare inlägg