..tick..tack..ja tiden gå.  Många som fyller 30 nu. Skönt att man inte fyller förens oktober. 


Händer inte mycket, sjunker ner å tar mig upp var å varannan dag. Inatt har jag sovit 3 timmar (skönt man går hemma då) Några fler igår..vaknade grinandes av att jag drömde (vaknar ofta grinandes) Gjorde ett test å de visade 2 streck. Vi hade lyckats på sista pergokuren. Vi vart så lättade! Vetskapen om att förlora igen fanns där men på vul såg allt perfekt ut..vi blev tillsagda att tro på det här nu. Vi skulle bli föräldrar iår! 

I drömmen grät jag inte men på riktigt gjorde jag det. Många tankar..


-Lyckas sista pergokuren? 

-Kommer vi lyckas med IVF? 

-Kommer vi nånsin lyckas?

-Kommer jag kunna visa mig ute under ivfn? Eller får jag hålla mig isolerad? Kommer de bli så jobbigt som läkaren tror? 


V. 14,15,16 ska jag vara på lasarettet på praktik i utbildningen. Jag hoppas ju att vi börjat vid de laget för har ingen tid att förlora förlora. Men rädd att det tajmas in. Får försöka att inte grubbla så mkt (Puuh ni vet ju som jag att de ofta inte är någon möjlighet)


Cd 19 idag. Den 7e feb (nästa lör) är det cd 32 så bim då. Den 6e feb på fredagen upptäckte jag våran spontangraviditet. Kommer bli tyngsta negativa testet hittills. Sen på måndagen den 9e feb blir de att ringa å få remissen skickad. Hoppas de går fort. Vi är ju utredda så behöver bara komplettera. Men...livrädd. Alla sprutor å nålar. Personförändringen...så snälla lilla unge jag går igenom helvetet för dig så kom till oss. 

Nån måste ha kläderna i garderoben...